I förrgår började Poppy att springa runt och försökte kissa överallt både i alla lådor och på golvet. Men det kom knappt något alls. Jag kände så klart igen symptomen och alla känslor från 2016 var på väg igen. Inte en gång till. Inte en gång till.

Med en stor klump i magen ringde jag FirstVet på kvällen får rådgivning. Attans så bra den tjänsten är! Om ni är djurägare och har djurförsäkring så ingår alltid några samtal per år, jag har Agria och har hur många samtal som helst. Vilket när man sitter i en sådan situation som jag gör som uppfödare är ett enormt stöd. Du får prata med en veterinär, inte en djurskötare eller receptionist. Utan någon som är legitimerad och som kan även skriva ut recept.

Jag hade metacam hemma så med stöd från veterinären så gav jag honom lite av det då vi misstänkte att han hade fått en urinvägsinflammation. Vid denna tidpunkt så kunde han ändå kissa även om det var lite. Jag var vaken hela natten och sprang efter honom för att han koll på hans beteende. Poppy är annars den av mina katter som alltid är nära mig och som vill ha närhet. Nu gömde han sig mellan sina rundturer under soffan. Alltså ett beteende som inte alls är likt honom.

När klockan började bli runt 4 så kände jag att han blev inte bättre utan snarare sämre. Han gick från att få ut lite kiss till ingenting och min rädsla var så klart att om det blir stopp så kan urinblåsan sprängas och bli drabbad av urinförgiftning. Det kan man dö av, så jag började förbereda mig själv och alla här hemma för att vi skulle åka in på morgonen.

Lever man med flera katter så gäller det att se till att alla får omsorg. Alla måste få sin lilla tid. Alla lådor måste skottas, alla måste få sin mat serverad… osv. Jag åkte in 6.30 till Bagarmossen. (Tur nog så bor vi nära en dygnet-runt-öppen klinik) Väl framme blev vi väl omhändertagna och inskrivna fick ett eget rum och träffa nattpersonalen. De var snälla och berättade att dagspersonalen börjar kl 7 och att vi får träffa dem och i och med det så slapp vi betala det dyra natt-tillägget. Så schysst gjort av dem!

Innan jag åkte hade jag koll så Poppy hade ingen feber, han hade både ätit, druckit och bajsat de senaste 12 timmarna. Hans allmäntillstånd var bra även om han hade fått ett annat beteende.

Poppy fick kl 7.15 träffa veterinär och han kunde bekräfta det som jag misstänkte att han hade urin i buken men inte hur mycket. Han bokade direkt in en röntgen och inom en kvart så var vi in där och sedan tillbaka till vårt undersökningsrum.

Veterinären meddelade att det konstgjorda urinröret som de hade byggt förra gången hade minskat och hade till viss del absorberat. Sedan hade det från andra sidan börjat växa igen med hud och muskelmassa så Poppy har inget hål kvar så att han kan verkligen inte kissa. Operation är ett måste. Än så var inte urinblåsan full så han mår bra och hans njurvärden var helt ok.  Vi tog beslutet att det går inte och vänta så det är bara och åtgärda nu när han ändå mår bra.

När klockan var 8 hade jag redan hunnit hem och Poppy var inskriven och redo för operation. Vid 15 -tiden ringde både veterinär och skötare och meddelade att Poppy mår bra. Han hade blivit nersövd, de hade öppnat honom och tittat och fått bekräftat att det är ett nytt urinrör som Poppy ska få. De satte även in en kateter så att han kan kissa genom den. Tyvärr så hann inte specialistveterinären operera då han fick en annan operation som drog över tiden och där de inte ville ha Poppy sövd för länge. Så de fick väcka upp honom och ny operationstid är idag tisdag förmiddag.

Uppvakningen hade gått bra och Poppy är cool i sin bur. Veterinären sa att det märks att han är van vid utställningar för att var så bekväm med att vara instängd i bur. Ja, och så är det ju. Han är världen snällaste på utställningar. Han har inga problem alls med att visa upp sig eller att träffa andra människor eller katter.

Nu sitter jag här på morgonen och tänker så mycket på honom. Hoppas nu allt går bra och att han snart får komma hem igen. Han saknas mig. Det är tomt här hemma… ändå har jag fyra till… men de är olika individer och de tillför mig olika energier. Jag håller er uppdaterade under dagen och håll tummarna för oss!!!

Uppdatering 20190917 kl. 16.30
Poppy har uppvaknat och klarat en operationen som var på 3 timmar. De var tvungna och ta bort massa gamla ärr inne i buken, typ städa upp. Sedan sätta ett nytt rör och kontrollera så att urinen gick ut den vägen. Han kommer ha ont så han kommer få mycket smärtstillande. Men har vi tur att han inte får feber, eller att njurvärdena ändras drastiskt så kan han få komma hem imorgon eftermiddag. Nu inväntar vi på besked i morgon igen.

Uppdatering 20190918 kl 21.56
Äntligen är Poppy hemma. Vid klockan 14 ringde veterinären och berättade att allt hade varit lugnt under natten och att Poppy hade inte fått någon feber och hans njurvärden var helt ok. Så de tyckte att det var bättre för honom att återhämta sig hemma. Efter kl 16 var vi väl hemma och nu är han isolerad från de andra i sovrummet. Han är hög av sitt morfinplåster som han har på ryggen. Detta plåster ska vara kvar i 2-3 dagar. Han kommer få medicinering de närmaste 14 dagarna. Kragen måste han ha kvar tills vi tar bort stygnen om tre veckor.

Även om jag inte gråter hela tiden nu så kan jag inte andas ut än. Inte förrän han är friskförklarad.