Hej Soto! Tack för ditt brev. Jag blev lite ställd på utställningen när du fräste åt mig. Matte sa att det var för att du blev lite rädd för alla lukter och alla andra katter. Men det var ju bara jag. Jag såg verkligen fram mot att träffa dig. Du är verkligen så söt i verkligheten, precis lika söt som du har varit på Skype. Inte alls konstigt att du fick en sådan fin rosett!

Min rosett var fin, fast matte tyckte nog jag skulle fått en rosa istället. Hon verkar helt galen i rosa. Jag tyckte det gick rätt bra. Hon den där domaren var rolig. Hon lekte massa med mig och de som satt bredvid verkade tycka jag var duktig. Så mycket uppmärksamhet har jag aldrig fått förut. Det var kul. Fast det bästa var nog ändå när folk gick och bar på mig, det gillade jag massor.

Men det var väldigt skönt också och komma hem igen. Mazzy och jag lekte och sedan somnade jag gott i mattes säng. Annars är det som vanligt här, jag leker med tanterna och med Mazzy. De verkar acceptera mig nu. Allesammans, till och med Choklad. Det känns bra. Nu längtar jag efter att få gå ut. Ibland låter matte oss göra det på baksidan av huset. Men det har regnat nu och får vi inte gå ut alls.

Nä nu skall jag få ugnsstekt kyckling! Hör av dig snart igen! XOXO